Igår kväll var det dans på Fröjholmen. Vi tog Peters assistent Pias Volvo. Först åkte vi till Peter J, där samlades några på en liten förfest. Där blev vi bjudna på vin och whisky, till och med Peter S tyckte om vinet. Vad har hänt…
Efter en trevlig stund var det dags att åka ner till Fröjholmen.
Vi började med att besöka cafét för att få i oss lite i magen. Sedan gick vi ner till dansbanan. Där slog man ihjäl några timmar både som åskådare men också aktiv på dansgolvet. En del var lite rädda för de visste inte hur de skulle dansa tillsammans med mig som sitter i rullstol men de löste sig efter ett tag. Tyvärr var inte vissa personer där som var med på ”brakkalaset”, för några år sedan.
När vi vid tvåtiden på natten skulle åka hem så ville Magnus åka med. Det blev trångt med sex personer i bilen men det gick.

Idag åkte Peter och jag tillsammans med våra assistenter till Hovebergsgrottan. Vi parkerade bilen och pratade med han som sålde inträdesbiljett. Han påpekade att det var en väldigt brant och otillgänglig stig upp till grottan. Så vi skickade en assistent för att göra bedömning om det i huvudtaget skulle gå. När han kom tillbaka så kom vi överens om att det skulle vara för krävade att gå in men jag ville ändå se backen upp till grottan, så jag åkte fram till den. Jag tänkte ”här ska jag upp och in i gråttan men inte idag”.
Vi åkte vidare till Toppstugan uppe på Hoveberget. Där finns ett utsiktstorn som jag var sugen att gå upp i trots alla trappor men jag ville göra det efter att vi hade ätit. Vi tittade lite på utsikten innan vi gick in och åt lunch. Det regna så det blev inget besök i utsiktstoret.
Sedan gick resan nerför berget till en liten strand. Först sa jag att jag inte skulle bada. När jag såg Peter vända bara ett par meter ut i vattnet så tänkte jag:
Vilken klen en, det ska jag klå. Så det var bara att strippa och med en assistent i varje hand, gå ner i vattnet många fler meter än vad Peter gick. Det var allt annat än varmt.

På lördag blir det någon form av fest i Oviken. Det ska bli kul och trevligt att få träffa några Oviksbor och människor här omkring, förhoppningsvis några bekanta ansikten.

När vi, jag och mina assistenter kom fram till Östersund så gick vi till Busstorget, där fick jag vänta tillsammans med vår packning medan assistenterna gick och handlade.

Första dagarna i Kusböle innehåller ganska mycket av att få i ordning och öppna upp landet. Med det menar jag att packa upp och fixa vattnet samt börja klippa allt gräs som ska bort. Vädret har inte tillåtit oss att bli färdiga med det.

Ikväll var vi sugna på att ta en fyrhjulingstur. Jag hade hört av Peter att de hade tippat några lass i en grusgropen som ligger i närheten. Så jag tog med mig mina assistenter, ja på en annan fyrhjuling. Vi kom fram till infarten till grusgropen som var belamrad med stora stenar. Där inne fanns det mycket riktigt stora grushögar, det kanske var fem till sju meter höga. Vad gör man då? Jo, åker in en sidoväg en bit längre upp, genom lite terräng och stenar. Som vanligt åker jag runt lite och tittar när det är något svårare körning som jag ska göra. Jag bad mina två assistenter stå på varsin sida av backen. Efter någon minut fundering så åkte jag upp för den ca fem till sju meter höga grushögen. Väl där uppe på högen så kändes det kul att åka upp.
Sedan bar det av till Högån, där fortsatte vi åka över bron och sedan fram till fäboden. Jag vet att där ifrån går det en stig till en väg som leder ut på Nyvägen men den stigen hittade jag aldrig så vi fick vända och ta samma väg hem igen.