Idag tog jag en liten annorlunda väg till ICA Värtan, via Lidingövägen och TV4.
Eftersom jag var på ICA Solna business park i tisdags och handlade kycklingar så var inte jag ute efter den varan idag.

Jag gick gick in i affären och plockade ihop det som jag skulle köpa. Innan jag kom fram till kassan så tog jag vägen förbi där kycklingarna brukar vara i frysdisken. Till min stora förvåning fanns det plötsligt frysta hela kycklingar där. Jag köpte inga eftersom jag har några kvar.
När jag kom till kassan så påpekade kassapersonalen, såg du att vi har fått in kyckling nu? Jag svarade ja.

När jag var på ICA i Solna business park i måndags så frågade jag, har ni haft frysta kycklingar inne hela tiden den senaste månaderna, jag fick ett ja till svar.

Jag får inte ihop det här på ett bra sätt. Undra hur Ica hanterar sina lager och om vissa affärer har olika prioriteringar och i så fall hur?

När jag igår kväll skrev inlägget ”Full rulle hela dagen” så var det verkligen så.

I många år har jag köpt fryst kyckling som jag sedan tinat och låtit den ligga i en bunke med grillolja.
För några månader sedan tog fryst kyckling slut på ICA Värtan. Jag brukar gå dit minst en gång i veckan av två anledningar, dels för att vägarna dit är härlig att gå, dels för att få luft. Det är och kommer att vara flera stora byggen som sker i området kring Värtahamnen.

Jag har frågat åtskilliga gånger när de skulle få in varan. Deras svar var att de skulle få in den i nästa vecka. Då gick jag dit veckan efter men de hade inte fått in frysta kycklingar och så har det pågått i några månader. Någon gång har det sagt att varan har vart slut i centrallagret, jag har för mig att det var i Västerås.
De senaste veckorna har jag bara kollat ner i frysdisken och konstaterat att fortvarande ekar ifrån platsen där fryst kycklingarna brukar finnas.

I samband med att jag var i Sundbyberg igår för att köpa hårddisken så gick vi till Ica, som också ligger i Solna business park, för att kolla om de hade frysta kycklingar. Till min förvåning hade de det.

För ett tag sedan upptäckte jag till min förvåning att jag började få gott om ont utrymme på en av mina Externa Hårddiskar så idag gjorde jag slag i saken.
Tillsammans med min assistent så letade jag reda på vilka hårddiskar som fanns inne på lager i affärerna. Det visade att Webbhallen i Sundbyberg hade den 3 terabyte som jag blev sugen på att köpa. Men innan resan dit så gick jag till Nordea för att sätta in pengar. Jag gick förstås till den som ligger närmas mig men den var igenbommad för ombyggnad. Fattar inte det, den har redan byggs om, bara för ett eller två år sedan. Så var det bara att ta kurs mot Nordeakontoret som ligger närmare Stureplan och sätta in pengarna.
Efter lunch skulle jag åka och köpa hårddisken. Jag funderade på hur jag skulle åka dit, på ett miljövänligt sätt eller med taxi. Jag valde taxi för jag ville se hur det såg ut vid Solna centrum mot Råsunda stadion där de ska gå spårvagn. Jag känner knappt igen mig ifrån den tiden som jag jobbade i Kronan-huset i Sundbyberg.

Ikväll har Lasse och Peter vart här med sina assistenter. Min assistent och jag gick igenom grunderna vad WordPress är och vad man kan göra med det. De kanske vill att vi öppnar en sida men tiden får utvisa det svaret.

Jag ä helt slut efter denna dagen som har gått i ett.

Så var det dags för Extreme carters resa, denna gången till Tallinn. Jag hade tänkt att gå till Siljaterminalen men de regnade en del så vi tog taxi.

Direkt innanför dörrarna så är det en brant rulltrappa som assistenten och jag brukar ta då och då, när jag går igenom Siljaterminalen till Ica affären i Värtan. På något sätt fastande rullstolen alldeles i början av rulltrappan. Det gick inte att åka upp trots att den gick hela tiden. Det slutade med att ena sidoskyddet gick sönder. Min assistent tänkte ta hissen upp men jag sa nej. Innan jag bestämde mig för det så hann jag ändra mig några gånger. Jag ville ta rulltrappan upp för att inte få en dålig känsla för rulltrappor. På båten fick beröm av assistenten att vi tog rulltrappan upp trots incidensen.
När vi kom upp i terminalen så blev jag paff, där borta satt Jesper bredvid Peter och Pia. Jag hade ingen aning att Jesper skulle åka med oss.
Direkt när jag kom ombord på M/S Victoria som skulle ta oss till Tallinn så ville jag upp på däck. Anledningen till det är att Stockholms hamnar ska bygga en helt ny färjeterminal i Värtahamnen. Ja, jag vet att det kommer ta ett antal år innan det är klart men de börjar rätt så snart.

När jag inte stod ut längre i småregnet så hittade jag de andra i gänget inne i bollhavet. Fråga inte mig varför eller vem som ville dit.

Nu till något väldigt märkligt. Främst Peter och jag ville se fotbollsmatchen Tyskland-Sverige i VM-kvalet, matchen gick på kanal 5.
Vi frågade några olika personer som jobbade på båten men de visste inte. Till slut hamnade vi en s.k. sportbar som visade hockey ifrån någon Viasats kanaler men de hade inte Kanal 5. Jätte-märkligt tycker jag. Varför har de inte basutbudet men har andra betalkanaler…
Vi fick ett tips, tips och tips. Någon kläckte ut sig att om vi hade en internetuppkoppling så kunde vi se via internet. Okej, hur skulle de vara möjligt när de gick knappt att få någon teckning alls.

Efter middagen gick vi kring på båten innan vi satte oss i Starlight palace som är en dans- och showrestaurang. Där tog alla något att dricka. Det var visst en show där som vi tyvärr bara hann se slutet på. Efter det så var det en ganska enformig utrop av priser som folk vann på en lottdragning. När alla priser var utdelade så var det dans till ett band som spelade.
Jag sov ganska länge. Efter att ha ätit någon slags pizza och en kopp kaffe som frukost, som var definitivt inte var prisvärt.

När vi kom fram till Tallinn så tänkte jag och min assistent ta rulltrappa ner till gatuplan. Precis innan rulltrappan blev vi stoppade av en vakt som pekade på hissen och som menar att vi skulle använda den istället. Är det här diskriminering eller bevis på att dagens rulltrappor är fel designade och otillgängliga för vissa?

Ganska direkt när man hade lämna terminalområdet såg man stans nerslitna och halvrivna byggnader. Det var som om man hade dragit tillbaka tiden sådär ca 60 år. Blandat med nybyggda hus som var jätte moderna, en del i glas.
Vi passerade en loppmarknad där man fick verkligen känslan av att vissa personer i Tallinn är fattiga medan andra inte är det.

På hemresan så kom det rätt lägligt med att showen började för just då hände det inte så mycket. Jo, för vissa men inte för mig. Så min assistent och jag gick dit och satte oss. Med en kall öl under showen så kändes beslutet helt rätt att se den.
Efter showen så letade vi efter de andra. Vi gick först till sportbaren och kollade men där var de inte. Nästa ställe var och knacka på deras hytter som låg på olika plan men där fanns de inte häller. Åkte tillbaka till Starlight palace men såg inga där häller, gick igenom discot som ekade tomt. Vi höll på och ge upp men då hittade vi dem. De satt en våning upp i Starlight palace.

Jag kände att hit måste jag åka flera gånger. Gärna med en person som jag tänkte på många gånger under resan och eller med någon annan….

Ikväll kl 20.00 kommer inlägget om min Tallinn resa att läggas ut på Filuren.com.