Jag ställde klockan på 01:45 för att gå upp och titta på Australien – Sverige i FIFA dam VM.
När jag kom ut i vardagsrummet och titta ut genom fönstret så ser jag det brinna LÅNGT bort mot eller förbi Oviken. Det tog någon minut innan jag bestämde mig för att ringa 112.
Vi kunde bara säga att det brann nåågon stans, bra hjälp??? nää. De sa att det fanns en brand i Fåker och att det var förmodligen den vi såg.

Efter några minuter ringer räddingtjänsten tillbaka och säger att det brinner i några fastigheter och vill försäkra sig om att det är samma brand. Det tyder på att det var samma brand. Samtalet avslutade med att uppdatera de på VM matchen.

Holmlund och Peter hade pratat tidigare om att Holmlunds ville ha hjälp att ta ner några stora granar i närhet av deras hus.
På onsdagseftermiddagen kom Peter upp sedan efter ett tag lastade vi mitt släp med två motorsågar, bensin, Peter och två assistenter och körde ner till Holmlunds tomt. De blev överraskade för de visste inte att vi skulle komma.
Ingmar och gertrud gick runt och pekade ut 4 stora granar.
När vi hade varit där och jobbade någon timme så bjöd de på fika. En fika hos dem betyder före mesta makor och någon hembak kaka med dricka till.

Vi höll på i ca två halvdagar med att såga och köra bort all granris. Det blev flera stora brasor i grusgropen.
Under veckan blev det ca 30 släp fulla med ris.

Jag hade sett fram emot att köra ”lerturen” i sommar nedanför vägen och filma med min GoPro-kamera. Det blev inget av med det för markägarna hade tydligen sagt till någon att vi inte får åka och förstöra.

Det går sällan någon sommar utan att ha åkt någon lertur med fyrhjulingar. En sommar var vi: Kalle, Micke, Mange och Peter. Micke fick köra min gröna fyrhjuling. Mina två assistenter fick stanna hemma i huset. Peter fick köra den lilla gula fyrhjulingen.

När man har passerat Tuvlöstjärn och ska köra till Toppen så har den blivit så tråkig, sedan de för ca 10 år sedan gjorde ett kalhygge. Innan var det en tät skog. Nu ser man ganska långt och sista biten till Toppen åker man numera på en skogsväg.

Samma sak gäller sträckan mellan Toppen och Högån. Förut var det en smal igenvuxen stig som man knappt kunde se vart den gick.

Innan man kommer ut på stora vägen och ska svänga vänster så är det en vägbom. Den är lite knepig att ta sig förbi, i alla fall för mig. På ena sidan är det ett dike och smalt. På andra sidan är det grästuvor och högt gräs men mycket bredare, så man ser inte vad man kör över.

Efter en rätt så kort sträcka på stora vägen så tar man av på en mindre väg som är ganska igenvuxen med högt gräs. Därefter börjar den stora utmaningen när man kör den sk vägen genom skogen som är en skoterled. Framför mig väntade en körning genom lera blandat med vatten, ibland en halvmeter. Flera gånger när jag kör den här sträckan så kör jag fast och behöver hjälp för att komma loss.

När man kommer hem igen så är allt lerigt, fyrhjulingar och alla personer.

Jag var uppe hos Jenssen och skulle få en fika som tack för hjälpen för att jag hade kört iväg allt ris som blev ifrån träden som de tog ned. Då såg jag en bil nere vid Farfars hus som jag inte kände igen. Jag tog med mig en assistent på fyrhjulingen och åkte ner för att kolla vad det var för bil. Det visade sig att det var en som sålde olika delar till skostenar. Han skulle återkomma och han tog bara emot kontanter.
Efter att han hade pratat med Janne så lät det som det var en bra grej till Farfars skorsten, jag skulle bara dubbelkolla med Gunnar innan. Efter att ha svårigheter att få någon bra mobilteckning så lyckade vi få en bra uppkoppling och genomförde samtalet, han tyckte också att det var en bra idé.
Jag fick åka med Paul ner till Myrviken och för att hämta ut pengar. Eftersom vi hade tid över innan Peter skulle köra mig tillbaka så fick jag se vart Paul hus låg. Jag hann med att gå in på Innosund men Martin var tyvärr inte inne just då.
Sedan kom Peter och körde mig tillbaka till Kusböle.

För någon vecka sedan gick fästet till handtaget på Panthera sönder. Vi försökte leta om det fanns några skruvar i ladan men vi hittade inga,
När jag För några dagar sedan så stannade jag till vid Yngve när jag kollade efter post.
Jag visste inte att han och Ingbritt jobbade med handikappade.
Samtalet ledde bl.a. att Han kom upp och lagade fästet till handtaget.

Avslutade middagen ca 22.30, kanske lite sen men det funkar. Det blev karre med kluftpotatis och lök samt paprika. Allt tillagat ute på öppen eld. Det var gott. Det var bara jag som inte grät utav mig och mina assistenter när vi åt den grillade löken.

Tidigare på dagen blev jag klar med alla kvistar som Peter hade fixat till igår, det kanske vart 10 lass.
De gjorde att vi fick till ännu en till bamse-brasa i Grusgropen.
Sedan fällde Peter några träd som medfördes ännu mera ris. Jag blev inte klar med det idag men vad gör det. Något ska man väl ha att göra imorgon också.

* Lukten av brasa
* Lukten av död ren
* Ljudet av motorsåg
* Ljudet av röjsåg