Detta är komplement till ett tidigare inlägg.
Några dagar innan Stockholm Tunel Run 2014 så jagade jag svar på vart vi kunde parkera bilarna och släpen. Jag fick både maila och gå till olika byggnader i Värtan och försöka få något svar. Till slut hade jag de svar som jag behövde. Men jag har för mig att mina svar aldrig behövdes för de hade tagit reda på de själva.
Så kom dagen D för Stockholm Tunel Run 2014. Jag tog en promenad till ICA Värtan där jag skulle möta upp de andra.
Jag blev snopen för det blev ett gäng som skulle köra Beadar. Jag trodde och fick känslan av att jag var den enda och kanske en till men inte 4-5 st.
Jag hade packat ner båda mina kameror och de var fulllade. Dock upptäckte jag att en skruv hade blivit kvar hemma, så vi kunde inte fästa fast den på Beaden.
Min assistent följde aldrig mig under loppet för de var tillräckligt med folk runt om kring oss med Beadar.
Det var nervös i början av loppet och köra Beaden för även om jag har provkört den några gånger på rätt så öppna platser så var det här något helt annat. Det gick kanonbra.
Det som jag inte var nöjd med:
Varför fick jag inte veta att vi var flera Beadar som skulle åka?
Alla vi kunde ha träffas någon gång och prata ihop oss eller bara ha trevligt.
Jag lät Per ta hand om min GoPro kamera om bad honom att filma under loppet. När jag kom hem så var jag spänd på och se filmen. Filmen var bara svart, han hade satt på den och lagt den i sin ficka.
Detta gör mig arg och förbannad. Någon vecka efter har jag för mig att de var någon tidningsartikeln om de var Bead med i loppet och hur bra det var. Jag visste inte om artikeln. Varför?
Än idag känner jag besviken och är ledsen.
