Så var det dags för Extreme carters resa, denna gången till Tallinn. Jag hade tänkt att gå till Siljaterminalen men de regnade en del så vi tog taxi.

Direkt innanför dörrarna så är det en brant rulltrappa som assistenten och jag brukar ta då och då, när jag går igenom Siljaterminalen till Ica affären i Värtan. På något sätt fastande rullstolen alldeles i början av rulltrappan. Det gick inte att åka upp trots att den gick hela tiden. Det slutade med att ena sidoskyddet gick sönder. Min assistent tänkte ta hissen upp men jag sa nej. Innan jag bestämde mig för det så hann jag ändra mig några gånger. Jag ville ta rulltrappan upp för att inte få en dålig känsla för rulltrappor. På båten fick beröm av assistenten att vi tog rulltrappan upp trots incidensen.
När vi kom upp i terminalen så blev jag paff, där borta satt Jesper bredvid Peter och Pia. Jag hade ingen aning att Jesper skulle åka med oss.
Direkt när jag kom ombord på M/S Victoria som skulle ta oss till Tallinn så ville jag upp på däck. Anledningen till det är att Stockholms hamnar ska bygga en helt ny färjeterminal i Värtahamnen. Ja, jag vet att det kommer ta ett antal år innan det är klart men de börjar rätt så snart.

När jag inte stod ut längre i småregnet så hittade jag de andra i gänget inne i bollhavet. Fråga inte mig varför eller vem som ville dit.

Nu till något väldigt märkligt. Främst Peter och jag ville se fotbollsmatchen Tyskland-Sverige i VM-kvalet, matchen gick på kanal 5.
Vi frågade några olika personer som jobbade på båten men de visste inte. Till slut hamnade vi en s.k. sportbar som visade hockey ifrån någon Viasats kanaler men de hade inte Kanal 5. Jätte-märkligt tycker jag. Varför har de inte basutbudet men har andra betalkanaler…
Vi fick ett tips, tips och tips. Någon kläckte ut sig att om vi hade en internetuppkoppling så kunde vi se via internet. Okej, hur skulle de vara möjligt när de gick knappt att få någon teckning alls.

Efter middagen gick vi kring på båten innan vi satte oss i Starlight palace som är en dans- och showrestaurang. Där tog alla något att dricka. Det var visst en show där som vi tyvärr bara hann se slutet på. Efter det så var det en ganska enformig utrop av priser som folk vann på en lottdragning. När alla priser var utdelade så var det dans till ett band som spelade.
Jag sov ganska länge. Efter att ha ätit någon slags pizza och en kopp kaffe som frukost, som var definitivt inte var prisvärt.

När vi kom fram till Tallinn så tänkte jag och min assistent ta rulltrappa ner till gatuplan. Precis innan rulltrappan blev vi stoppade av en vakt som pekade på hissen och som menar att vi skulle använda den istället. Är det här diskriminering eller bevis på att dagens rulltrappor är fel designade och otillgängliga för vissa?

Ganska direkt när man hade lämna terminalområdet såg man stans nerslitna och halvrivna byggnader. Det var som om man hade dragit tillbaka tiden sådär ca 60 år. Blandat med nybyggda hus som var jätte moderna, en del i glas.
Vi passerade en loppmarknad där man fick verkligen känslan av att vissa personer i Tallinn är fattiga medan andra inte är det.

På hemresan så kom det rätt lägligt med att showen började för just då hände det inte så mycket. Jo, för vissa men inte för mig. Så min assistent och jag gick dit och satte oss. Med en kall öl under showen så kändes beslutet helt rätt att se den.
Efter showen så letade vi efter de andra. Vi gick först till sportbaren och kollade men där var de inte. Nästa ställe var och knacka på deras hytter som låg på olika plan men där fanns de inte häller. Åkte tillbaka till Starlight palace men såg inga där häller, gick igenom discot som ekade tomt. Vi höll på och ge upp men då hittade vi dem. De satt en våning upp i Starlight palace.

Jag kände att hit måste jag åka flera gånger. Gärna med en person som jag tänkte på många gånger under resan och eller med någon annan….