Nästan dagligen passerar jag Artillerigatan och varje gång förvånas jag av deras gräsmatta. Gräset klipps aldrig förutom någon gång på senhösten, i bästa fall.
Förlåt, jag skrev gräsmatta men det är snarare någon form av mobil soptipp men utan sopptunnor.

jag vaknade mitt i natten av ett sms som sa att min assistent var sjuk. Hann tänka att: jahap då får vi se hur det blir med dagens utflykt till Tjockö. Bara några minuter senare fick jag ett till sms med att en assistent hade tagit passet.

Efter frukosten var det dags att beställa taxi till någon plats uppe utanför Norrtälje. De är inte ofta som inte jag hittar dit jag ska åka men nu var det en sån gång.
Väl framme så var det ett tag kvar innan passbåten kom. När jag väntade på båten så kom det några kvinnor som uppenbarligen skulle ut på någon ö och äta mat. De kanske hade tio till femton pappkassar fulla med mat. De fick gå på båten innan mig. Som de flesta båtar så var det en trapp in till där man kunde sitta. Då ser man att rullstolskörning är en viktigt del av introduktionspassen som jag har för nya assistenter. Man kanske inte använder de dagligen men ska finnas där.

Vid Tjockö brygga stod Jonas beredd på att gå ner i båten för att hjälpa mig till land. Som många gånger förut så tog han mig på hans rygg o gick upp till bryggan.

Vi fick en ”välkomstöl” på hans tomt och tittade på den vackra skärgårdsutsikten.
Sedan var det dags för en god sillunch med gänget som bodde där. Efter lunchen var det dags för en rundvandring på tomten och bland husen.
Det blev nog några snuttar till introduktionsfilmer också.

Som avslutning på en härlig dag fick vi en öl i lusthuset och tittade ut över havet.