När vi, jag och mina assistenter kom fram till Östersund så gick vi till Busstorget, där fick jag vänta tillsammans med vår packning medan assistenterna gick och handlade.
Första dagarna i Kusböle innehåller ganska mycket av att få i ordning och öppna upp landet. Med det menar jag att packa upp och fixa vattnet samt börja klippa allt gräs som ska bort. Vädret har inte tillåtit oss att bli färdiga med det.
Ikväll var vi sugna på att ta en fyrhjulingstur. Jag hade hört av Peter att de hade tippat några lass i en grusgropen som ligger i närheten. Så jag tog med mig mina assistenter, ja på en annan fyrhjuling. Vi kom fram till infarten till grusgropen som var belamrad med stora stenar. Där inne fanns det mycket riktigt stora grushögar, det kanske var fem till sju meter höga. Vad gör man då? Jo, åker in en sidoväg en bit längre upp, genom lite terräng och stenar. Som vanligt åker jag runt lite och tittar när det är något svårare körning som jag ska göra. Jag bad mina två assistenter stå på varsin sida av backen. Efter någon minut fundering så åkte jag upp för den ca fem till sju meter höga grushögen. Väl där uppe på högen så kändes det kul att åka upp.
Sedan bar det av till Högån, där fortsatte vi åka över bron och sedan fram till fäboden. Jag vet att där ifrån går det en stig till en väg som leder ut på Nyvägen men den stigen hittade jag aldrig så vi fick vända och ta samma väg hem igen.
Låter roligt – med också farligt! Ta inga risker, 4-hjulingar KAN faktiskt tippa! Idag på boulen spelade jag med en man, Olle, som är född i Oviken och har gått i samma skola som Gertrud1 Världen är liten!
Det är nästan tvärtom att jag är för feg ibland inför vissa situationer med fyrhjulingen. Rätt så enkla hinder klarar jag inte av, fast jag vet så väl hur man ska köra eller INTE ska köra.